fastnat
jag kan ännu en gång inte låta bli att gå in på maddes mammas blogg, som jag skrev tidigare igår, jag går in på den och så fort jag läser något vattnas ögonen, även fast jag gråter, tycker jag så mycket om att gå in på hennes blogg och läsa hur faktiskt bra hon hanterar detta.hur stark hon är som klarar allt så här pass bra. och när man själv känner igen sig är det skönt att få gå in och läsa om så många som har och haft så många stunder och situationer som man själv kanske haft och vart med om? något man aldrig får glömma att sorg, är inget som drabbar endast en själv.man är aldeig ensam om det, det finns så många många fler än man tror, och det som är skönt, är att du kan gå in och läsa och få tröst av andra som är eller har vart i samma sitts, och få styrka av andras styrka.
Kommentarer
Trackback
